|
|
Från idé till handling När börjar en förening, ett förbund att existera? Tankar föds som blir verklighet i sinnevärlden. För Kamratföreningen Bataljonen fanns tankar om att samla gamla kompisar från FN-missioner. De kom fram när Janne Runesson och Rolle Eskilsson träffades i Libanon 1982.
Att det i de ”småländska” skogarna tas initiativ till olika verksamheter tror vi idag inte är alltför främmande. Med lite ”Gnosjöanda” och kanske en besvikelse över avsaknaden av kamratkretsen som uppstått runt FN-soldaten under missionen. Så började det för snart 40 år sedan att ”jäsa” till en ”brygd” som idag vuxit sig till en organisation med mycket angenäm ”styrka och smak” och som brett ut sig över hela det avlånga landet.
För de av oss som under mörka vinterkvällar ”spånade” och med djupaste allvar tog del av varandras erfarenheter från nästan samtliga FN-missioner som Sverige vid den tiden deltagit i, kan idag se tillbaka på ett mycket positivt resultat.
Nedan avbildade tidningsklipp visar bl.a. den uppmärksamhet vi belönats med.
 
En av grundbultarna i uppbyggandet av förening var att på intet sätt göra någon skillnad mellan de olika missionerna som vi deltagit i eller på annat sätt skilja ut kategorier.
Det fanns dock en klar ambition att om möjligt, kunna stå och arbeta inom ramen för ”frivilligrörelsen” i det svenska totalförsvaret. En omformning och anpassning till de unika förhållanden och intressen som finns för en soldat som gjort utlandstjänst har idag inneburit stora fördelar för föreningens mycket starka tillväxt och tryggat dess fortbestånd.
Avsaknaden av en tillförlitlig och initierad informationskanal för en fd. utlandssoldat skapade rätt omgående framtagandet av tidningen ”BATALJONSBLADET”. Här fick utgivningen lite extra fart med hjälp av andra militära facktidningar och deras redaktioner.
En viktig del i begynnelsen av föreningens utåtriktade verksamhet var viljan att tillskapa någon eller några former av samlingspunkter/monument att minnas och hedras kring. Nu vet vi svaren och vi gläds åt vad som kommit ut i denna angelägenhet. Vi vill dock tacka alla som igår, idag och i morgon verkar i rätt riktning i den frågan.
Reaktion och mottagande
Vid ett av de första protokollförda mötena med initiativtagarna till föreningen den 28 januari 1983 gjordes en inventering av vilka olika organisationer/kamratkretsar som på ett eller annat sätt refererade till (mot) den svenske FN-soldaten. Behov av kontakt och samarbete mellan befintliga föreningar och inte minst dåvarande Ast/FN syntes föreligga. Grundregler som namnfråga, rätt till medlemskap och behov av tillförlitliga informationskanaler, var frågor som avhandlades initialt.
Redan en månad senare den 25 februari 1983 kunde den första interimsstyrelsen väljas.
Ordförande: Ronald Eskilsson, Värnamo
Vice ordförande: Bo Lindqvist, Värnamo
Sekreterare: Jan Runesson, Gislaved
Vice sekreterare: Kurt Andersson, Värnamo
Kassör: Douglas Gustavsson, Värnamo
Vice kassör: Lars-Åke Strand, Hillerstorp
Revisor: Ove Andersson, Ljungby
Revisor: Hans Henriksson, Anderstorp
Revisorsuppleant: Gösta Hjelmquist, Värnamo
Det var med mycket blandade känslor och tyvärr ibland, rent fientliga påhopp som initiativet till föreningen mottogs. Balansgången var därför av mycket högt akrobatiskt slag i början av föreningens uppbyggnad.
Militära myndigheter hade en ”viss” reservation gentemot föreningen och dess representanter.
På bilden syns från vänster: Christer Persson, Ast/FN, Lars-Åke Strand, Ronald ”Rolle” Eskilsson och Jan Runesson samt bakom kameran Hans Henriksson.
Information
En av de viktigaste informationskanalerna som brukats under föreningens uppbyggnad är dess medlemmar. Man talar populärt om ”Mun till öra metoden”. En metod som med stor framgång utnyttjades, framför allt ute på missionerna.
Till stor hjälp var många centralt placerade befattningshavare, allt från ÖB och chef för Ast/FN och dess olika organ. En extra tanke går självklart till dåvarande och för tidigt bortgångne FN-kamraten och stabsredaktören vid tidningen ARMENYTT, Lars Strandell.
En sak var säker när vi började planera för föreningen, vi skulle använda en tidning i stället för några andra trycksaker i vårt rekryteringsarbete. En tidning som skulle påminna lite om det vi läste under våra missioner, CYPRESSEN, SANDPAPPRET, CEDERBLADET och ett par andra. Huvudämnet – Fredssoldater.
Vi började att producera tidningen. En produkt på 16 sidor och i 500 exemplar.
Vår plan höll, medlemstalet ökade markant när vi började sända ut ”tidningen” som ett smakprov på vad som komma skulle. Det blev ytterligare två tidningar innan vi hade byggt upp en så stor medlemsnumerär att vi kände oss mogen för att kalla till ett konstituerande årsmöte.
 ARMÈNYTT 6/84  Utdrag från tidningen STOPP
Detta är två av många exempel på hur vår ”mission” fick medial uppmärksamhet genom Lars Strandell.
Sedan var det ju fråga om att få in lite pengar också. Nu var vi uppe i ca 350 betalande medlemmar. Det fixades ett leksakstryckeri från den lokale bokhandlaren. Med tomhylsor och mässingslister fick vi ihop ett antal stämplar som kunde brukas på gängse postgiroinbetalningskort.
En tidigt rekryterad kamrat, Björn Lekman var typograf och tryckare. Han förstod vad vi var ute efter när det kom till tidningen. Vår lycka var gjord och på den vägen är det. Björn övertygade styrelsen senare om A4-formatets fördelar.
Ingen broschyr i världen hade kunnat ge oss den tart av vår organisation som tidningen gav.
Vi skall inte heller glömma bort att ge dåvarande chefen för Ast/FN, Sten Wiberg, en eloge för hans möjlighet att ge föreningen rätt att utnyttja ”Tjänsteposträtt” vid distribution av brev och tidningar under det första uppbyggnadsåret.
Monument och minnesmärke
Redan 1979/80 lades en motion om en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-tjänst. (1979/80:1140)
Beslut fattades och utredning var klar våren 1983. Därefter har det blivit något av en ”långbänk” av allt.
Föreningens ordförande Walter Meijer uppmärksammade Riksdagens Förvaltningskontor, i november 1992 att det var på tiden att uppmärksamma frågan på nytt.
Hans Henriksson fick i februari 1993 möjlighet att ta upp frågan med Försvarsminister Anders Björck. Han finner uppgifterna som rent ut ”generande” för svensk försvarspolitik.
På FN-dagen den 24 oktober 1995, kunde vi alla ta del av en värdig invigning vid Djurgårdskanalens strand i Stockholm.
Arbetslokaler och kansli
Under föreningens trevande uppbyggnad var det hos respektive ledamot i interimsstyrelsen som olika administrativa rutiner byggdes upp. Var och en med sin speciella inriktning och anpassad för dennes uppgifter.
 Så såg det ut i början. Jan Runesson och Hans Henriksson hemma hos Hans i Anderstorp.  Äntligen riktiga kanslilokaler. I förgrunden Douglas Gustavsson och längre in i lokalen Jan Runesson.
1986 när föreningen kom in på sitt andra ”riktiga” verksamhetsår var det nödvändigt att samla ihop materialet för en mer gemensam administration. I fd.Tidningstjänst lokaler vid Värnamo järnvägstation kunde man verka en tid. Men i december 1989 kunde flyttlasset gå till en ny adress vid Ture Sällbergsgatan i Värnamo. För ändamålet mycket lämpliga lokaler som tidigare brukats av Posten 2 i Värnamo.
Detta avlöstes senare i maj 1997 av en flytt Jönköping. 2012 vidare till Örebro.
Arbetsformer och organisation
Den 25 februari 1983 bildade idégruppen den första interimsstyrelsen.
Föreningens första årsmöte avhölls under två dagar 26 och 27 oktober 1985 vid I15 i Borås. Vid detta möte fick interimsstyrelsen/upphovsmännen se sin organisationsidé gå i uppfyllelse och formas till den rikstäckande organisation som var målet.
Följande ledamöter fick axla den ansvarsfulla uppgiften att ”sjösätta” organisationen i Sveriges avlånga land:
Föreningsordförande:
Lennart Lindén
Styrelse:
Ronald Eskilsson, ordförande
Douglas Gustavsson
Jan Runesson
Sten Helleng
Pia Johansson
Styrelsesuppleanter:
Björn Håkansson
Rolf Henriksson
Rolf Liljehammar
Åke Palmqvist
Revisorer:
Hans Henriksson
Ulf Gustavsson
Revisorsuppleanter:
Ove Andersson
H-G Gunnefors
Försäljningsutskott:
Douglas Gustavsson
Åke Palmqvist
Tidningsutskott:
Ronald Eskilsson
Jan Runesson
Björn Håkansson
Rekryteringsutskott:
Sten Helleng
Lennart Lindén
Rolf Henriksson
Museum/Arkivutskott:
Pia Johansson
Pontus Tallberg
Rolf Liljehammar
Valberedning/utskott:
Jan Runesson
Ulf Gustafsson
Magnus Johansson
Ett par bilder som bekräftar den fina relation som förening/förbund har idag med Försvarsmakten och dess ledning.
 ÖB Johan Hederstedt, har erhållit förbundets medalj i Silver. I bakgrunder Walter Meijer och Gun Lindén.  Anders Brännström har erhållit ”The Nordic Blue Berets Medal of Honour” i brons.
På bilden ser vi från vänster, Ronald Eskilsson, Lilly, Hans svärmor, Douglas Gustavsson, bakom Gun Lindén, Hans själv, Hans Lillerskog där bakom och Walter Meijer skyms av Hans hustru Birgitta. Troligen är det Göran Franzen som bara visar örat längst bak.
Orginal: Hans ”Hasse” Henriksson, Reviderad: Per-Gunnar Dolk
|
| |
|
