Tilbaka till första sidan på Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarnas hemsida

Historia och Kuriosa

Gula Bandet har en lång och brokig historia...

Ursprunget till Gula Bandet sträcker sig cirka fyra-fem hundra år tillbaka i tiden. Det handlade då om en engelsk traditionell sång, som egentligen inte hade någonting alls med gula band att göra!

"All round my hat, I vears a green villow
All round my hat, for a twelvemonth and a day
If hanyone should hax, the reason vy I vears it,
Tell them that my true love is far, far away"


Första gången sången syns i tryck är 1578, även Shakespeares Desdemona i Othello (act IV, scen 3) refererar till den här melodin.
Sången förändras över tiden i muntlig tradition och följer sedan med de engelska nybyggarna över Atlanten.

Många är de som hävdat copyright på "Round her neck she wore a yellow ribbon", det tidigaste man hittat är från 1917 då George. A. Norton gör anspråk på kompositionen.

”’Round her neck she wears a Yeller ribbon,
She wears it in the winter and the summer so they say,
If you ask her “Why the decoration?”
She’ll say “It’s fur my lover who is fur, fur away.”


Under 1920–30-talen är sången ett populärt inslag på de olika amerikanska collegen, då med mycket varierad text och färgen på bandet som flickan bär, matchar naturligtvis respektive colleges färger!

Det påstås att traditionen med Gula Band har sitt ursprung i Andra Världskriget, att fruarna bar Gula Band för sina män ute i kriget. För sina kära långt, långt bort!

Traditionen lär även härstamma från amerikanska kavalleriet, som använde gula näsdukar som skydd i den dammiga omgivningen, redan under sista halvan av 1800-talet.

Men det fanns inga gula näsdukar till uniformerna! Och det finns inga bevis för att fruarna verkligen bar gula band under Andra Världskriget! Men ingen kan heller svära på att de inte förekommit!

1949 kommer så det första stora genombrottet för det Gula Bandet; Argosy Pictures släpper västernrullen ”She wore a Yellow Ribbon” med John Wayne och Joanne Dru i huvudrollerna. Filmen var populär och filmens tema, med samma namn blev en stor hit. Bland annat har The Andrews Sisters och Mitch Miller spelat in den.

Någonstans, någon gång har en skröna, en folksaga eller en legend tagit form. Den finns också i ett antal versioner, den tidigaste i nedtecknad form återfinns i en bok om fängelsereformer från 1959. Historien hade berättats av Kenyon J. Scudder, intendent vid Chino fängelset, för juristen Curtis Bok, som nedtecknat den i boken med titeln ”Star Wormwood”.

”It is the story of two men in a railroad train. One was so reserved that his companion had difficulty in persuading him to talk about himself. He was, he said at length, a convict returning from five years' imprisonment in a distant prison, but his people were too poor to visit him and were too uneducated to be very articulate on paper. Hence he had written to them to make a sign for him when he was released and came home. If they wanted him, they should put a white ribbon in the big apple tree which stood close to the railroad track at the bottom of the garden, and he would get off the train, but if they did not want him, they were to do nothing and he would stay on the train and seek a new life elsewhere. He said that they were nearing his home town and that he couldn't bear to look. His new friend said that he would look and took his place by the window to watch for the apple tree which the other had described to him.

In a minute he put a hand on his companion's arm. "There it is," he cried. "It's all right! The whole tree is white with ribbons."


Historien om mannen som våndas över om han är välkommen hem eller inte, efter år i fängelse, återkommer även den, i flera olika variationer. Och egentligen vet man inte om den någonsin inträffat i verkligheten!

I oktober 1971 skriver Pete Hamill en spalt i New York Post under titeln ”Going Home”. Här är det en buss med studenter på väg mot Fort Lauderdale som möter ex-fången som håller utkik efter en gul näsduk knuten om en ek vid vägkanten. Texten publiceras även 1972 i The Readers Digest och blir samma år ett TV-drama med James Earl Jones i huvudrollen. Hamill påstod sig ha hört historien i muntlig tradition.

I augusti 1972 släpps den nog mest kända versionen av legenden, nämligen Irwin Levine och L. Russell Browns komposition ”Tie a Yellow Ribbon Round the Ole Oak Tree”. De påstod att de hört historien under tiden de tjänstgjorde i armén.

Jeb Stuart Magruder, inblandad i Watergateaffären, släpps ur fängelse i januari 1975. Hans fru Gail hade smyckat farstun med gula band för att välkomna honom hem. Händelsen visades på TV på kvällsnyheterna. Så blev en modern folksaga en populär sång, som i sin tur inspirerade till en verklig aktion.

Levine och Browns sång hade stor genomslagskraft. Den inspirerar 1979 fru Penelope Laingen att knyta ett stort gult band runt ett träd vid husets framsida, i en tyst demonstration, för att visa sin längtan och desperation efter att återse sin man, ambassadören i Iran, Bruce Laingen, som var tagen gisslan tillsammans med den övriga ambassadpersonalen i Teheran. I en tidningsartikel förklarar hon, att hon orubbligt väntar och ber för den dag då Bruce knyter upp det där Gula Bandet. Och fram tills dess kommer det att sitta kvar!

Gisslans familjer gick ihop och bildade en organisation och i samarbete med andra organisationer spreds manifestationen. Det Gula Bandet kunde ses i trädgårdar över hela USA!

”A good symbol is the best argument, and is a missionary to persuade thousands.” (Emerson)

Under Gulfkriget (Kuwaitkriget 1990-1991) uppstod en ny impuls att använda det Gula Bandet. Det hade då fortsatt att utvecklas, till att nu vara en symbol för att stödja soldaterna som sändes ut i strid. Återigen dekorerades träd och rockslag med gula band...

Och där är vi nu!

Det Gula Bandet används, förrutom i USA, även i Danmark och Tyskland som symbol för att stödja utlandssoldater. I andra länder, Estland, Kuwait, Israel och Italien, ligger fokus mer på att stödja krigsfångar.

Gula Bandet används också i en del länder, Nya Zeeland och USA, för att uppmärksamma självmord, framför allt bland unga människor.

I Sverige var det Jonas Jonasson, veteran från Bosnien och Afghanistan, som plockade upp idén och tog initiativ till kampanjen, som startade som en facebook-grupp under namnet "Stöd våra svenska soldater som kämpar för fred i utlandstjänst". Gruppen fick en enorm respons. Jonas bad då Fredsbaskrarna om hjälp att ta fram och finansiera en pin med det Gula Bandet.

Jonas Jonasson fick år 2010 utmärkelsen "Årets Fredsbevarare" bland annat med initiativet till Gula Bandet som bakgrund.

Nu finns det många fler produkter i Profilshopen med Gula Bandet, så var Du också med och stötta våra svenskar i utlandstjänst!
Tie a Yellow Ribbon!




Källor:
”How the Yellow Ribbon Became a National Folk Symbol” by Gerald E. Parsons (1991), the Library of Congress, the American Folklife Center (www.loc.gov/folklife/ribbons/ribbons.html)
“Yellow Ribbons: Ties with Tradition” by Gerald E. Parsons (1981), the Library of Congress, the American Folklife Center (www.loc.gov/folklife/ribbons/ribbons_81.html)
“Yellow Ribbon” och “Gula Bandet”, Wikipedia (2013-05-20)
Profilshoppen
Medlemssidorna
Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF)
Klostergatan 23
703 61 Örebro

Telefon 08-25 50 30
kansliet@sverigesveteranforbund.se
      

      
Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) är en intresseorganisation och är ett förbund som engagerar sig, före, under och efter insats, för alla veteraner, som brytt och bryr sig om att hjälpa utsatta människor i världen. SVF tillvaratar veteranernas och deras anhörigas intressen. Gula bandet säljer vi till förmån för våra veteraner och pengarna går till Kamrathjälpen där vi ger kamratstöd.

Webbplatsen är producerad av Viaduct webbyrå